lördag 25 december 2010

hår

ska hit på tisdag och tänkte mej en blandning mellan det här

(fast int blont såklart) vad tycks?

tisdag 21 december 2010

dagens låt

inför jul

Under den sista tiden i Heidelberg var jag på några avskedspartyn. Jag minns speciellt ett som Mana från Japan ordnade, där hon läste upp ett brev inför oss alla. Det var ett speciellt brev som jag också fick med mej en kopia av hem. Det ligger mycket i det som hon lyckas uttrycka i så få rader.

[...] Viele meiner Freunde sind zu mir lieb, und sagen mir, was mich freut. Ich möchte auch so werden. Leider bin ich keine perfekte Person, deshalb enttäusche ich oft jemanden, ärgere jemanden, mache oft Menschen traurig. Aber eigentlich möchte ich eine solche Person werden, die alle Leute liebt und sich für eine andere Person bemühen kann und alle ihre Sachen für andere geben kann.
Und eine Person, die eine Freude bekommt, kann anderen Menschen auch wieder Freude weitergeben. Dieser Liebeskreislauf kann sich überall in der ganzen Welt ausbreiten. Darauf hoffe ich.
Ich würde mir wünschen, dass ihr, wenn ihr in eure Heimat zurückkehrt, etwas von den guten Erfahrungen und von eurer Liebe, die ich selbst auch von euch erfahren habe, weitergebt. Also ich bitte euch darum, diesen Liebeskreislauf zu erweitern. Ich hoffe darauf, dass eine kleine Freundlichkeit grosse Auswirkungen hat. [...]
[...] Många av mina vänner är goda mot mej och säger sånt till mej som gör mej glad. Sådan skulle jag också vilja bli. Tyvärr är jag inte perfekt och gör därför ofta folk besvikna eller förargade och ofta också ledsna. Men egentligen vill jag bli en sådan person som älskar alla; som kan ta hand om andra och ge alla sina saker åt andra.
Och en person som får glädje kan också ge denna glädje vidare åt andra. Detta kärlekskretslopp kan breda ut sig i hela världen. Det hoppas jag på.
Jag skulle önska att ni ger något av era goda erfarenheter och från er kärlek, som jag också fått från er, vidare, när ni återvänder till era hemtrakter. Alltså, jag ber er utvidga detta kärlekskretslopp. Jag hoppas att en liten vänlighet får stora följder. [...]

fredag 17 december 2010

gräsänka

jag e gräsänka nu i en månad framåt eftersom Rob e på Cuba. själv e jag fortfarande hemma i Åbo, julpyntar, lagar å skickar julkort och fixar julklappar. en loppisrunda med kompis H idag resulterade i några ljusstakar, som jag tänkte använda för att bygga sådana här. kommer att bli såå nice! förutom det fyndade jag också en ljuskrona för 2 euro och en kjol. en bra dag.

sånt som han pysslar med (krama nån främling idag du också :)

jul, jul...

just den julsången får mej att tänka på ett lite pinsamt minne från gymnasiet. Kompis K och jag hade i något skede blivit tillfrågade om vi kanske ville uppträda på julfesten med någon sång, vi svarade antagligen "kanske det". sen testade vi nån kväll lite halvhjärtat just den där julsången, men kom sen fram till att vi nog inte skulle uppträda på julfesten det året. saken glömdes bort. tills julfesten då rektorn annonserade att vi skulle stå för nästa programpunkt. oj nej sa vi tyst, men istället för att säga högt där inför publiken "nej nej vi ska inte uppträda" hämtade vi ett notpapper ur skåpet och gick fram till pianot. det var mysbelysning och jag ansträngde mej allt va de gick att försöka se texten på noterna som K spelade ifrån. vi började helt osynkat. sen tror jag att jag avbröt sången efter ett par rader med ett skratt å sa "vi börjar om". och så gjorde vi det. minns inte hur sången riktigt gick sen, men kan tänka mej att de lät ungefär som när man sjunger nån random allsångslåt solo. undrar hur många som märkte att de va just ett halvspontant framträdande..? då jag tänker på det där minns jag precis känslan när vi blev uppropade som nästa programpunkt. huua. men kul va de ju nog :)

fredag 3 december 2010

annan paj

tycker faktiskt den där pajkvinnan bloggar ganska lustigt.

och på tal om bloggar då tidigare; för mej är kanske egentligen det viktigaste att man kan skriva bra. bloggar som e dåligt skrivna har jag jättesvårt för. tjusningen försvinner liksom lite om man har något att säga men skriver slarvigt.

torsdag 2 december 2010

fönsterbräden


och såhär efter det förra inlägget vill jag skriva en liten hyllning till fönsterbräden. fönsterbräden måst man ju ha, gärna breda och vid alla fönster, fyllda med en massa blommor, ljus, böcker och papper. tycker det är otroligt mysigt. (för att göra lite mer pajblogg (som jag alltså int har någå emot, läser faktiskt ett par mammbloggar) kan jag inflika att jag också hängt upp julgardiner, placerat ut juldekorationer, hängt upp en julstjärna och lagat mat idag. dock inte städat - det välordnade fönsterbrädet ger ju ett felaktigt intryck av att jag är ordningssam, höh).

och för att göra det här inlägget lite mer intellektuellt kan jag ju berätta att jag till näst ämnar skriva min uppsats som avhandlar temat konstterapi med självskadande personer. frågeställningen bakom uppsatsen lyder huruvida konstnärliga terapier kunde vara ett lämpligt komplement eller alternativ till de mer traditionella, verbala terapiformerna, eftersom dessa personer tenderar att uttrycka sig aktivt och nonverbalt med hjälp av kroppsliga uttryck.

nu bör jag således avsluta detta blogginlägg och övergå till mer intellektuella aktiviteter.

vad man bloggar om

läste något intressant igår som jag gått och funderat på, nämligen det här inlägget. till viss del håller jag med om det han skriver, tycker absolut det är för mycket snack om sociala medier och vad bloggar kan bidra med i samhällsdebatten. tycker hela den grejen är lite överdriven, dvs. hyllningen till bloggen som fenomen. visst, jag tror att blogg som uttrycksmedel kan vara mycket användbart (jag läser själv om många grejer först på bloggar), samtidigt som bloggar också kan användas "bara" som tidsfördriv, underhållning, för att kommunicera och "umgås" med andra, vara kreativ etc.

håller med om att det finns en tendens till "pajbloggande", dvs. lillgamla tjugoåringar som bloggar om huset, barnet och vad man lagat till middag. och jag tycker det är helt okej - det är också att blogga och jag behöver ju inte läsa det om jag inte vill. finns också många livsstilsbloggar där man skriver korta vardagsbetraktelser, skriver om möten och fester och tipsar om restauranger och böcker. också helt okej. det som bergholm i inlägget funderar kring är bristen på "intellektuella" bloggar. jag förstår den tanken; jag läser egentligen inte en enda intellektuell blogg, ändå tycker jag att många av de bloggar jag läser ändå bidrar med något. varför bloggar inte de s.k. intellektuella då (om det finns något sådant som de intellektuella, tycker det mest utstrålar elitism)? eller varför läser ingen deras bloggar? eller varför är det så att de som bloggar (som i de flesta fall, av de bloggar jag läser, faktiskt har en universitetsexamen och potentiellt kunde tänkas höra till de intellektuella) inte särskilt ofta skriver politiska eller samhälleliga inlägg? kanske det helt enkelt är för att bloggar inte är det bästa forumet eller den mest lämpliga formen för att föra fram åsikter på ett sk. intellektuellt sätt? jag vet inte. kanske folk helt enkelt vill klä av sej det intellektuella för en stund och bara skriva det som faller en in. för vad säger att de som inte bloggar intellektuellt inte skulle vara intellektuella i ett annat sammanhang? det är ju trots allt bara en liten del av en person/lighet som syns i bloggen.
vad tror ni?